Första tiden



Det här året befinner jag mig på en ö
mitt ute i Indiska Oceanen, mellan Madagaskar och Mauritius, som tillhör Frankrike. La Réunion är en otroligt vacker ö med höga berg, en aktiv vulkan och fina stränder fulla av koraller. En av mina första chockar när jag kom hit var att se en val i havet på vägen hem från flygplatsen den första kvällen, och att våra grannar har papayaträd och avokadoträd på sina tomter. Det finns väldigt mycket att upptäcka här och jag ser verkligen fram emot att uppleva allt ön har att erbjuda det här året. Allt från bergsvandringar till strandhäng med pick-nincks, skolan, matkulturen och språken.



Kulturen här skiljer sig väldigt mycket från den svenska och även den franska på många sätt, även om det på antalet bagerier (det är bagerier överallt) märks att jag är i Frankrike. Min värdfamilj är Réunionesisk créole, vilket är väldigt roligt eftersom den kulturen är så unik för just La Réunion. Det är komplicerat att förklara créole eftersom det är en så bred kultur. De som är födda här på ön och vars ursprung är en blandning av flera kulturer är créole. Det är alltså mer än ett språk. Jag kommer att skriva ett inlägg mer inriktat på créole- kulturen senare under året när jag upplevt den mer. Det jag kan säga är att jag aldrig tidigare har träffat så gästvänliga människor som jag träffat här. Min värdfamilj har verkligen välkomnat mig, även resten av min värdfamiljs släkt. De säger alltid “faire comme chez toi” vilket betyder “gör som hemma hos dig”, eller mindre direkt översatt, “känn dig som hemma”. De är också otroligt familjära och vi hälsar ofta på hos värdfamiljens släktingar, vilket är väldigt roligt.



Språket som talas här är huvudsakligen franska men även créole och flera andra språk. I skolan är alla lektioner på franska vilket är utmanande nu i början, men jag märker redan nu efter tre veckor att min franska har förbättrats. I värdfamiljen och med kompisar i skolan går det bra att kommunicera eftersom det går att använda något ord här och där på engelska när inte mitt franska ordförråd räcker till. Det som jag upplever som är stor omställning utöver språket och kulturen är alla kidkyssar, “les bises”. Varje gång jag hälsar på någon här gör vi “les bises”. För mig var det väldigt ovant i början, men det känns mer och mer naturligt för var dag. Det är ju det jag är här för, att uppleva allt av den réunionesiska och franska kulturen. Förhoppningsvis kommer jag även prata franska näst intill flytande i slutet av året, det ska bli spännande att se hur det går med det.

La Réunion är en verkligen en fantastisk plats
och jag ser fram emot att rapportera vidare om mina upplevelser här. Jag hoppas att ni har uppskattat min första rapport!



Linnea bloggar från La Réunion, vad gör du nästa år? Anmäl ditt intresse här>>