5 största utmaningarna inför och under ett utbytesår

 1. Att inte få panik när avresan närmar sig

Detta var typ den största utmaningen för mig.
 
3 dagar innan avresa och jag hade inte ens börjat packa, det kan vi kalla panik. Jag tror aldrig jag har sovit så dåligt och gråtit så mycket som jag gjorde sista natten hemma i Sverige.
 
Det konstiga var att när jag kom till flygplatsen och sa hejdå till familjen så grät jag inte alls. Det var som att jag gick in i nån sorts bubbla och jag förstod nog inte riktigt vad det var jag hade gett mig in på. Inte förrän jag satt på planet fattade jag att allt var på riktigt, och så kom tårarna igen. Jag tror nästan att detta är oundvikligt innan ett utbytesår och det är nåt man måste vara beredd på.

2. Att inte jämföra sig med andra

 Detta är något av det svåraste att inte göra när man är iväg på ett utbytesår. Man träffar så många andra utbytesstudenter både innan och under året, man börjar följa dom på Instagram och Snapchat och det är sååå lätt att man börjar jämföra sig med dem. Man jämför hus, familjer, skola och omgivning.
 
Ibland börjar man till och med jämföra saker som klimat och natur. Även ifall det kan vara jättekul att se hur andra studenter har det är ett råd från mig att verkligen försöka låta bli att jämföra, även ifall du tycker att det är någon som lever det ”perfekta” livet så lovar jag att dem också har jobbiga perioder där dem önskar att dem var nån annan stans.

3. Att försöka göra sig förstådd och att förstå

Det är mest i början av året som detta är ett problem. Första veckan körde jag mest på ”le och nicka”- tekniken, den rekommenderas starkt. ”So where are you from?” *Le och nicka* “How are you?” *Le och nicka* “Do you even understand what I’m saying?” *Le och nicka*.
 
Man har egentligen sååå mycket saker som man vill säga och när man har tänkt ut hur man ska säga det i huvudet och är redo att säga det så har personen bytt samtalsämne sedan länge. Men det är bara att ta sig igenom de första veckorna och sen tänker du inte ens på att du pratar ett annat språk längre.

4. Att känna sig bekväm i ett okänt hus med en okänd familj

Herregud detta var det värsta någonsin för mig. När jag först klev in i mitt rum och familjen stängde dörren och sa ”we’ll give you some time to settle in” var nog det konstigaste någonsin. Jag satte mig på sängen och MILJONER tankar flög omkring i mitt huvud.
 
”Jag har inte ätit på typ 7 timmar undra och dom redan har ätit ikväll” ”Var är toaletten?” ”Varför har mitt rum gröna väggar?” ”Omg vilken skön säng” ”om jag lägger mig ner kommer jag somna” ”sätt dig upp Maria” ”jag kanske borde packa upp” ”borde jag gå ut till familjen?” ”herregud vad har jag gett mig in på?” ”Om jag hoppar ut genom det där fönstret kanske jag kan rymma och springa tillbaka till flygplatsen”.
 
Efter cirka en halvtimme i det nya rummet så ställde jag mig framför spegeln och gav mig själv ett långt peptalk och sen gick jag ut till familjen. Det tog ca två månader innan jag var helt bekväm med att öppna kylskåpet och ta nåt att äta. Men det blir bättre och bättre och idag känner jag mig helt som hemma.


5. Att försöka att inte låta otrevlig
när någon frågar en en dum fråga om Sverige

Frågor jag har fått besvara än så länge: ”Finns det isbjörnar i Sverige?” ”Du är från Schweiz eller hur?” ”Firar man jul i Sverige?” ”Har du nånsin smakat hamburgare?” ”Du är säkert inte van vid snön här i Michigan eller hur?” ”Har du nånsin ätit popcorn?”.
 
Och sist men inte minst: ”Jag har hört att ni äter sälungar i Sverige, är det sant?”
 
Det är bara att försöka ta allt med lite humor och det är extremt roligt att driva med amerikaner. Jag svarade till exempel på den första frågan med: ”Japp! Vi rider isbjörnar till skolan” och folk trodde mig.
 

Maria bloggar från Michigan under sitt utbytesår i USA. Vill du också plugga på high school i Michigan? Med oss på Explorius kan du lägga till Michigan som delstatsval vid din ansökan!

Ansök till ett high school-år