Mitt nya liv som utbytesstudent



Hela mitt liv har jag bott i samma hus med samma familj. Sen förskoleklass har jag gått i samma skola och varje dag träffat samma människor. Jag har gått samma väg till affären och jag skulle nog kunna hitta till bussen med stängda ögon.

Mitt namn är Ida, ett kort, ganska vanligt, svenskt namn, på båda sidor av min familj är jag helt igenom svensk och jag har brunt hår och blåa ögon. Man skulle väl kunna säga att jag är ganska normal?

Plötsligt är jag i ett främmande land, jag som brukade vara ganska normallång sticker nu upp som en lyktstolpe bland alla korta Texaner. Från att ha ett så vanligt namn att jag aldrig behövt rätta nån är jag nu tjejen i klassen vars namn uttalas fel varenda gång.

Folk ser mig som exotisk, de ber mig uttala mitt efternamn tusen gånger och beundrar mina blåa ögon. Jag har ett nytt rum, istället för blåblommiga tapeter ser jag världskartor och kakburkar uppklistrade på väggen (ja, jag har faktiskt en kakburk på min vägg).

Istället för en storebror som spelar spel på datorn och konstant spammar min mobil med bilder har jag en lillasyster som önskar sig Frozen-leksaker och glömmer att torka upp sitt tandborstspott.

Det känns inte längre konstigt att forma handen till ett svärd och sjunga ”Oh Steele High School, All Hail To Thee”, inte heller blir jag förvånad när folk börjar småprata med mig i kön i mataffären. Ännu kommer det dröja innan jag känner mig bekväm med situationen, men jag har ju bara varit här i en månad.
 


Värmen tar inte kål på mig längre. Fast jag kommer hem drypandes av svett efter den tre minuter långa promenaden från bussen varje dag måste jag säga att det blivit bättre. Mina klasskamrater är numera vana vid att jag går i T-shirt när de har på sig tjocktröjor och jackor.

Jag har ett bord som jag sitter vid varje morgon innan skolan börjar, och där sitter jag varje dag med samma människor. När jag kommer in i klassrummet vet jag vilka ansikten jag kommer se, och när någon inte är där märker jag det. Jag vet också att om jag inte var där en dag skulle mina kompisar fråga vart jag var. Mina kompisar jag sitter med på morgonen, mina bordskompisar i Floral Design, de härliga människorna i Music Theory och mina vänner i US history. Folk skulle undra vart jag var på lunchen, på engelskan, på spanskan, på debatten och på cheerpractice.

Jag är inte längre den okända utbytesstudenten som kom ingåendes för tre veckor sen, jag är en elev på Steele High School. Jag har vänner, familj och plugg. Jag hör hemma här. Det här är mitt hem.


Ida är en av våra studentreportrar 2017/2018 och bloggar från Texas i USA. Vill du också plugga i Texas under ditt utbytesår? Med oss på Explorius kan du lägga till Texas som områdesval!

Ansök till ett high school-år