Tips till föräldrar och utbytesstudenter



Det pratas mycket om hur man som student kan förbereda sig på sitt utbytesår, men hur är det egentligen för föräldrarna när man åker iväg och hur förbereder man sig som mamma/pappa på att ens barn ska åka iväg?

I detta inlägg som jag, Frida, skrivit ihop tillsammans med mina föräldrar kommer lite tips, som jag hoppas kan hjälpa båda parterna att förbereda sig på bästa möjliga sätt!

Hur förbereder man sig som förälder när ens barn tar steget att åka som utbytesstudent?

Vår första spontana reaktion och tanke var NEJ, det kändes både skrämmande att släppa iväg ens barn under en så pass lång tid, men även oro över att hon skulle befinna sig så pass långt bort. Men efter mycket research från både Fridas och vår sida bokade vi en intervju med Explorius, där vi fick mycket information, gick igenom många praktiska saker samt att vi fick chansen att ställa våra frågor och diskutera med någon som är involverad i organisationen.

Vi började inse att ett utbytesår skulle vara en fördel för henne senare i livet, men även en fantastisk möjlighet att utveckla språkkunskaper samt förståelse för andra kulturer och människor. Vi insåg att Frida var mogen nog att göra denna resa, och det fick vi även bekräftat av Explorius efter att hon blev accepterad, vilket är tryggt - dom skickar inte iväg någon som dom inte tror kommer klara detta.

Gå på informationsmöten

Vi gick på alla informationsmöten som Explorius anordnade, vilket var mycket givande med bra information från både Explorius personal och tidigare utbytesstudenter. Allt eftersom ens barn blir förberedd, kan man själv påbörja sin ’’förberedande’’process. Många av de orosmoment som ens barn har, så som placering, skola och svårigheter med att skaffa kompisar delas med oss. Därför är informationsmötena bra för både studenter och föräldrar.



Att släppa iväg sitt barn till en främmande familj är den stora oron, kommer hon bli placerad i en familj där personkemin stämmer? Kommer hon hamna i vad som klassas som en ’’bra’’ familj?

Explorius systerorganisationer i USA går igenom värdfamiljerna väldigt noga vilket såklart är en trygghet, men man kan aldrig veta säkert. Så när vi fick veta var hon blivit placerad och i vilken familj så tog inte bara Frida kontakt med dom, utan även vi. Det var ett bra sätt att kunna lära känna familjen, ställa frågor och låta en stor del av oron släppa.


Tiden går snabbare än man tror

Avskedsdagen var jobbig, för det var först nu man insåg att det skulle dröja 10 månader innan vi skulle ses igen, vilket vi trodde skulle bli de längsta månaderna någonsin. Men tiden har gått fort, kan vi konstatera med lite mer än en månad tills vi får krama om vår dotter igen. Med hjälp av dagens sociala medier är det lätt att följa sitt barns utbytesår på håll utan att behöva ha direktkontakt, och på så sätt låta Frida leva sitt liv i Texas till fullo.



Första tiden är värst, det är jobbigt att inte ha den dagliga kontakten som man annars var van vid. Det fanns så mycket man ville veta om värdfamiljen, skolan och kompisar, men samtidigt är det viktigt att låta ens barn själv bestämma när han/hon har tid att berätta om vad som händer och att hålla avståndet.

Det bästa av allt är att få läsa Fridas blogg och få ta del av vardagen, som inte alltid är en dans på rosor. Även om det som skrivs ofta är positivt och roligt så får man vara beredd på att få läsa om eventuell hemlängtan, att det kan vara svårt att få kompisar och andra negativa inlägg. Som förälder är det svårt att läsa om dessa typer av uppdateringar, eftersom att det inte finns någonting man kan göra för att hjälpa.

Med tiden blir det lättare, även om saknaden finns där, tänker man inte på den hela tiden. Livet fortsätter rulla på som vanligt och när Frida börjar komma in i vardagen så övergår oron mest till glädje över att hon fått denna möjlighet. Det finns såklart vissa tider som extra jobbiga, som julen och när Frida fyllde 18 år, men då får man tänka att det kommer fler jular och födelsedagar, som vi kommer spendera tillsammans.

Fridas ord

Kontakt

Jag som utbytesstudent tycker detta är en viktig punkt både för föräldrar och studenter. I vårt fall var det mina föräldrar som ville ha betydligt mer kontakt med mig, än vad jag kände att jag ville/orkade med att ha med dom.

Det är viktigt att förstå att det är utbytesstudentens beslut hur mycket kontakt han/hon vill ha med sina föräldrar och kompisar i Sverige. För vissa fungerar kontakt en gång i veckan utmärkt, medan andra inte vill ha kontakt mer än en gång i månaden eller mindre. Personligen tog det omkring tre månader innan jag pratade första gången med mina föräldrar. Så hitta den balans som fungerar bäst för dig. Och ni föräldrar får inte ta detta personligt, vi försöker inte att klippa kontakten med er helt och hållet, utan vi försöker bara att komma in i samhället och leva våra liv här borta.

Blogga

Som mina föräldrar skrev, är en blogg ett jättebra sätt att kunna förmedla sina tankar och känslor, samt uppdatera sina nära och kära hemma i Sverige om vad som försegår i ditt liv utan att känna dig ’’kvävd’’ eller tvingad att höra av dig samt svara på frågor och funderingar som dom kan ha. Förutom det är det ett lätt sätt att spara minnen på och titta tillbaka på efter utbytessårets slut.

Sätt dina egna behov först

Yes, detta är lite egoistiskt men väldigt viktigt och sant. Detta är ditt utbytesår, dina upplevelser och dina fighter. Sätt din upplevelse och dina behov i första hand för att kunna göra detta år till det bästa någonsin.

Det betyder såklart inte att du ska vara otrevlig, utan bara att du kanske väljer att umgås med dina kompisar en fredagkväll istället för att ha filmkväll med dina värdsyskon. Detta gäller även kontakten med Sverige. Det är inte dina föräldrar eller kompisars utbytesår. Även om de skulle vilka prata med dig varje dag så måste du bestämma hur mycket kontakt du vill ha.

Förbered dig på avresan i tid

Ett tips till er utbytesstudenter är att långt i förväg skriva packlisor, köpa resväskor, fixa bankkort etc. Både för att du inte ska behöva stressa de sista dagarna, men även för att dina föräldrar kommer vara mycket lugnare ifall du har allt under kontroll. Det är t.ex. mycket viktiga papper som du måste hålla reda på. Sortera dom i olika plastfickor så att du alltid vet var du ska leta efter det papper du behöver.



Nu när vi börjar närma oss slutet av utbytesåret och reflekterar tillbaka till det första mötet med Explorius och att ta beslutet om på ett utbytesåret, till alla de förberedelser som ska göras och till avresan har det varit en berg och dalbana. Vi kan konstatera att saknaden är stor och att tio månader kan kännas som en evighet, men at the end of the day har tiden gått fort och detta är en upplevelse ingen av oss skulle vilja förändra. Så till er framtida utbytesstudenter och föräldrar vill vi bara säga, lycka till!

Frida bloggar från Texas under sitt utbytesår i USA. Hitta mer bloggar från våra utbytesstudenter i USA HÄR

Ansök till ett high school-år