En hjälpsam rädsla

Med snart två månader kvar av mitt utbytesår har nya känslor börjat komma. Dagarna med stark hemlängtan och nervositet över att hitta kompisar är sedan länge helt borta. Nu har jag verkligen kommit till rätta och skulle nog säga att mars och april har varit de bästa månaderna hittills.

Den sjuttonde juni kommer jag att åka hem och faktumet att det inte är så långt kvar medför en del stolthet eftersom jag faktiskt har genomfört ett helt utbytesår. Jag ser också fram emot den dagen då jag kommer landa på Landvetter och få krama om min familj igen, men jag upplever också lite ångest för att jag snart måste lämna Torquay och mitt liv här.

Fin utsikt vid havet

En liten rädsla jag har haft här är att jag ska komma hem med känslan att jag inte tog vara på mitt utbytesår. Jag tror att den här tanken uppstod kort innan jag åkte iväg till Soft Landing Camp i London. Då drömde jag att jag precis hade kommit hem från mitt utbytesår och inte kom ihåg någonting alls av vad jag hade gjort.

Som tur var, var det ju bara en dröm, men det fick mig att inse att det var upp till mig att göra mitt utbytesår så bra som möjligt. Den här rädslan har fungerat som en liten sporre och motiverat mig till att göra saker. Nu har jag påsklov och mitt mål är att göra något varje dag. Det kan vara allt från att besöka en grotta mitt i Torquay som jag gjorde förra veckan till att bara hänga i solen med någon kompis.

Picnic med kompis

Jag vet om att det är en stor uppoffring att åka på ett utbytesår, både pengamässigt och tidsmässigt och det är nog det som gör att jag också känner en skyldighet att ta vara på tiden. Då jag tillbringar ett år här måste jag börja skolan med dem som är ett år yngre än jag i höst.

Till en början såg jag det som ett stort problem och nästan som ett straff. Nu bryr jag mig inte alls om det utan jag ser snarare fram emot att få börja skolan i en ny klass och få nya kompisar. Jag skulle aldrig byta bort det här året bara för att få gå med jämnåriga i skolan.

Utbytesstudenter gruppbild

När jag tittar tillbaka på de senaste månaderna vet jag att den här rädslan är irrelevant. Det finns inget annat jag har kunnat göra för att ta vara på tiden mer. Mina minnen består naturligtvis av olika saker som har skett i skolan, till exempel att bjuda kompisar på djungelvrål och skriva helkonstiga saker på prov men ändå få rätt.

Med min värdfamilj har jag fått uppleva den brittiska kulturen bestående av en hel del svar på mina knäppa frågor och bland annat Christmas crackers på juldagen. Utan mina kompisar hade inte heller mitt utbytesår varit detsamma. Vi har skrattat så att vi nästan kissat på oss, gråtit en skvätt då och då, badat i havet mitt i vintern och rest omkring en hel del. Mitt utbytesår i Torquay har helt enkelt inte kunnat bli bättre än vad det är!  

Kompisar vid havet

Tilda bloggar från Torquay under sitt utbytesår i Storbritannien. Vill du också plugga på high school i Torquay? Med oss på Explorius kan du lägga till Torquay som storstadsval vid din ansökan!

Ansök till ett high school-år