I Kitwechembogo (namnet betyder "Buffelhuvudet"),

en by som ligger nära ett skogsreservat finns det många utmaningar, men också stora möjligheter. Grundskolan i byn har en rektor som är intresserad av trädplantering och han har sett till att träd blir planterade varje år vid skolan, varje barn får ett träd att sköta om. Nu har vi lovat att ge varje barn två tallplantor att plantera hemma iår. Lärarna ska följa upp att barnen planterar och att familjerna hjälper till att sköta träden. Jag har inte fått reda på antalet barn men det rör sig om 200 - 300 skulle jag tro. De har mycket vatten i byn, så nästa år ska vi lära dem att driva upp plantor själva vid skolan, så blir inte transporten av plantor så lång, vi kan köpa plantor för projektet därifrån och skolan får inkomsterna.

Hemma på Nyamahanga

Hemma på Nyamahanga har vi beslutat att skydda träd uppe på berget ovanför byn. Folk från grannbyn på andra sidan berget har hyrt åkrar där uppe och skövlat skogen genom kolbränning så det är rent bedrövligt. Nu har Nyamahanga byn beslutat att ta tillbaka området och låta bybor köpa tre acre, (en dryg hektar), var för att plantera träd med vårt program. På det sättet kommer vi att hindra gräseldarna, som är ett verkligt problem, att komma ner till byn. Vi kämpar också för att få folk att sluta bränna. Det tar ett tag att få folk att ändra vanor som "de alltid har gjort" men för varje människa som planterar en skog minskar antalet brännare för de behöver skydda sina planterade träd. Det finns en lag som förbjuder okontrollerade bränder, men myndigheterna följer inte upp den, så det enda sättet är att få folk att inse förlusterna själva och visa dem nyttan med att inte bränna: Man får friskare luft utan rök, bördigare jord när gräs och löv får förmultna, mera tid att jobba kreativt när man inte behöver springa och släcka bränder som hotar att ta planteringar och hus m.m.

Tidigare var det höga träd här, men de är nerhuggna.

Det är den här typen av skog som man kan få att växa relativt snabbt bara man låter bli att skada träden.

Mbanga har myckethårt

virke som inte termiter rår på och det ruttnar inte. Trädet har haft bortåt 7 skott, men alla har huggits av. Skulle man lämna åtminstone ett skott, så skulle det bli ett träd igen som man kan få virke ur.

Jag kallar dem trädgravar, resterna av en kolmila.